Livet är en berg-och dalbana
I helgen var jag på träningsläger med damlansdslaget. Jag spelar (äntligen) inte längre på linjen, utan är numera outside linebacker. Känner att jag gör mer nytta där än vad jag nånsin skulle kunna göra på linjen. Men nu måste jag lära mig att läsa spelen på ett annat sätt, fånga bollar och framför allt springa. När vi kollade på filmerna från träningarna såg man mig springandes, förlåt, framstegandes som en giraff. Lägg därtill att min rumpa av någon anledning såg enorm ut, så eventuella läsare kan ju bara föreställa sig hur komiskt det såg ut. Alltså, vill man se på högklassig lyteskomik i sommar ska man komma och se VM på Zinken i sommar.
Under lördagen fick jag ett sms av en vän från klassen där han oroligt bad mig att svara. Jag svarade och undrade vad som stod på. Tydligen hade en sjuttonårig flicka hittats död i närheten av där jag bor. Senare, idag, fick jag veta att hon hade tagit sitt liv. Och att det var min barndomsvän. Vi lekte lite till och från när vi var i nio,-tio- och elvaårsåldern. När jag insåg vem det var (tack vare facebook) och såg bilderna som visade en glad, söt och liten tjej så började jag gråta. Hon var ett år yngre än mig, bodde några hus ifrån mig. Och tog sitt liv. Hon gick tydligen på samma gymnasie som mig, men jag hade bara sett och gått förbi henne några gånger och inte kännt igen henne. Nu i efterhand ångrar jag djupt att jag inte kom ihåg henne, sa hej.
Min skola gick ut med ett meddelande om att de fått familjens tillåtelse att berätta att hon hade begått självmord men att det inte hade med mobbing att göra. Jag säger bullshit. Familjen vill antagligen inte att deras dotter (vila i frid) ska bli utmålad som ett mobboffer, men jag och vännen som sms:ade mig är övertygade om att det faktiskt var det som är orsaken. Förra veckan hade tydligen en tjej i hennes klass bjudit de andra tjejerna i klassen på tjejmiddag. Alla utom min barndomsvän. Och på Facebook hade det skapats en grupp som hette "1500 medlemmar och *populär kille* blir i hop med *min barndomsvän". Och det finns mer som tyder på att mobbing är orsaken. En gång när vi var små berättade hon att en flicka i hennes klass hade gått fram till henne i omklädningsrummet efter en gympalektion, sugit in sin egen mage och sagt:
- *Min väns namn*, gud vad du är tjock!
Alltså har min vän fått utstå en hel del redan sedan barnsben. Det är väldigt få som mår bra efter ett halvt liv av utsatthet, utanförskap och mobbing.
Vi måste ta hand om varandra. Vi måste erkänna varandras existens och mänsklighet. Vi måste säga hej. Jag tänker att om jag hade sagt hej till henne i skolkorridoren, om jag känt igen henne, så skulle det kanske inte ha gått så långt. Hon kanske hade känt att det fanns personer som blev glada att se henne, som bryr sig. Tyvärr är det försent för att göra annorlunda. Men jag kan välja hur jag ska handla i framtiden. Jag kan välja hur jag bemöter andra. Jag kan välja att vara den som faktiskt säger hej.
Nu blev det moralkakor så det regnar om dom, men jag blev så arg när jag hörde om all skit hon råkat utför, som med största sannolikhet drev henne till det yttersta. Och på hur jag själv inte känt igen henne, nästan gjort det som jag anklagar andra för att ha gjort.
Je pense à toi, mon amie d'enfance. Je vais penser à toi chaque fois je vois une personne qui est seule. Je vais aller à cette personne et dire "Salut! Est-ce que tu vas bien?". C'est une phrase tellement simple de dire. Et cette phrase peut sauve la vie de cette personne.
Under lördagen fick jag ett sms av en vän från klassen där han oroligt bad mig att svara. Jag svarade och undrade vad som stod på. Tydligen hade en sjuttonårig flicka hittats död i närheten av där jag bor. Senare, idag, fick jag veta att hon hade tagit sitt liv. Och att det var min barndomsvän. Vi lekte lite till och från när vi var i nio,-tio- och elvaårsåldern. När jag insåg vem det var (tack vare facebook) och såg bilderna som visade en glad, söt och liten tjej så började jag gråta. Hon var ett år yngre än mig, bodde några hus ifrån mig. Och tog sitt liv. Hon gick tydligen på samma gymnasie som mig, men jag hade bara sett och gått förbi henne några gånger och inte kännt igen henne. Nu i efterhand ångrar jag djupt att jag inte kom ihåg henne, sa hej.
Min skola gick ut med ett meddelande om att de fått familjens tillåtelse att berätta att hon hade begått självmord men att det inte hade med mobbing att göra. Jag säger bullshit. Familjen vill antagligen inte att deras dotter (vila i frid) ska bli utmålad som ett mobboffer, men jag och vännen som sms:ade mig är övertygade om att det faktiskt var det som är orsaken. Förra veckan hade tydligen en tjej i hennes klass bjudit de andra tjejerna i klassen på tjejmiddag. Alla utom min barndomsvän. Och på Facebook hade det skapats en grupp som hette "1500 medlemmar och *populär kille* blir i hop med *min barndomsvän". Och det finns mer som tyder på att mobbing är orsaken. En gång när vi var små berättade hon att en flicka i hennes klass hade gått fram till henne i omklädningsrummet efter en gympalektion, sugit in sin egen mage och sagt:
- *Min väns namn*, gud vad du är tjock!
Alltså har min vän fått utstå en hel del redan sedan barnsben. Det är väldigt få som mår bra efter ett halvt liv av utsatthet, utanförskap och mobbing.
Vi måste ta hand om varandra. Vi måste erkänna varandras existens och mänsklighet. Vi måste säga hej. Jag tänker att om jag hade sagt hej till henne i skolkorridoren, om jag känt igen henne, så skulle det kanske inte ha gått så långt. Hon kanske hade känt att det fanns personer som blev glada att se henne, som bryr sig. Tyvärr är det försent för att göra annorlunda. Men jag kan välja hur jag ska handla i framtiden. Jag kan välja hur jag bemöter andra. Jag kan välja att vara den som faktiskt säger hej.
Nu blev det moralkakor så det regnar om dom, men jag blev så arg när jag hörde om all skit hon råkat utför, som med största sannolikhet drev henne till det yttersta. Och på hur jag själv inte känt igen henne, nästan gjort det som jag anklagar andra för att ha gjort.
Je pense à toi, mon amie d'enfance. Je vais penser à toi chaque fois je vois une personne qui est seule. Je vais aller à cette personne et dire "Salut! Est-ce que tu vas bien?". C'est une phrase tellement simple de dire. Et cette phrase peut sauve la vie de cette personne.
Babyboy, baby on my mind...
Ouff, herregud! Det omöjliga har skett; jag är KÄR! På riktigt! Trodde inte att jag skulle bli det nånsin efter min "grej" i våras... Ojojoj vad det sket sig... Men men, love finds a way, har tydliga bevis ;)
Killen som handgripligen stulit mitt hjärta är så klart en fotbollskille (skulle aldrig funka annars, it would be doomed from the beginning), hypermegaübersmart (JAG känner mig lite smått retarded jämfört med honom, och jag räknar mig själv som over-average smart!), SNYGG som få, SÖT/GULLIG som ännu färre och allmänt bäst. Lägg till omtänksam, rolig, småromantisk, att han får mig att känna mig som en liten sessa och att han inte bara spelar amerikansk fotboll - han råkar vara grym också! I simply adore the guy, och inget kan ändra på det.
Mihi, vi ska ses imorrn, vi ska gå på bio :) Haha, det är lite komiskt - ingen kunde komma på en film vi ville se, så vi bestämde oss för att vara lite spontana och bestämma då och där. Dessutom är ju filmen inte huvudgrejen, jag kommer ha mina tankar nån annanstans, hihi!
Till de mindre roligare delarna av min dag: Fysikprov - en av de mindre trevliga delarna med att gå Natur. Men, slutbetyget är inte ristat i sten (än) jag har till slutet av skolåret att höja mig. Däremot måste jag repetera matten inför 1) matte B-provet på måndag 2) matte C-provet om en vecka.... om det inte vore för bion imorrn skulle jag krevera!
À bien tôt, mes cheries! Je me vais coucher, c'est trop tard!!!! Je doit travailler à dix heures dans le matin, et je n'aime pas tellement!
Killen som handgripligen stulit mitt hjärta är så klart en fotbollskille (skulle aldrig funka annars, it would be doomed from the beginning), hypermegaübersmart (JAG känner mig lite smått retarded jämfört med honom, och jag räknar mig själv som over-average smart!), SNYGG som få, SÖT/GULLIG som ännu färre och allmänt bäst. Lägg till omtänksam, rolig, småromantisk, att han får mig att känna mig som en liten sessa och att han inte bara spelar amerikansk fotboll - han råkar vara grym också! I simply adore the guy, och inget kan ändra på det.
Mihi, vi ska ses imorrn, vi ska gå på bio :) Haha, det är lite komiskt - ingen kunde komma på en film vi ville se, så vi bestämde oss för att vara lite spontana och bestämma då och där. Dessutom är ju filmen inte huvudgrejen, jag kommer ha mina tankar nån annanstans, hihi!
Till de mindre roligare delarna av min dag: Fysikprov - en av de mindre trevliga delarna med att gå Natur. Men, slutbetyget är inte ristat i sten (än) jag har till slutet av skolåret att höja mig. Däremot måste jag repetera matten inför 1) matte B-provet på måndag 2) matte C-provet om en vecka.... om det inte vore för bion imorrn skulle jag krevera!
À bien tôt, mes cheries! Je me vais coucher, c'est trop tard!!!! Je doit travailler à dix heures dans le matin, et je n'aime pas tellement!
This is it!
Beaucoup de temps, pas de ranconter! (som på min lekfranska betyder long time, no see)
Jag har INTE börjat gymma ordentligt
Jag har INTE maqat varje dag
Jag har INTE gått på fotbollsdiet
men...
Jag HAR tränat 14 timmar fotboll varje vecka fram tills idag
Jag HAR upptäckt världens bästa vänner
Jag HAR börjat spela med u17 (även om det bara är några få träningar)
Jag HAR gått och nästan blivit kär
Jag HAR spelat Finnkampen (fick inte starta, men fick spela!)
så under den här tiden har jag ju faktiskt lyckats med fler saker än vad jag misslyckats med :P making progress or what???
Nu ska jag ta mig an Svenska/Historia-arbetet... Wish me luck!!!!
Juli i nöd
Jag har pluggat Matte b oavbrutet sen den 9 juli.
Inte klokt vad jag förstör för sommarlovskänslan egentligen. Men å andra sidan är det värt det, eftersom jag vill bli läkare. Jag menar, för att kunna få tillgång till dr Grey's värld måste jag ju faktiskt ligga i lite! Jag kan ju inte bli en dålig läkare som inte kan matte! På tal om det måste jag börja råplugga biologi A om jag ska ha en chans på den tentan....
Well, det här sommarlovet blev kanske inte helt som jag tänkt mig. Eller, jag visste vad som skulle hända, men inte hur det skulle kännas. För det är det skillnad på, hur man upplever saker. Ett stående exempel på det är när morfar språkade med min kära mor i telefon. Morfar frågade först när hon kommer hit (dvs Rossö) och sen om hon skulle med på en begravning av en avlägsen släkting. Efter det frågade han: "Och Hans (min pappa) då, kommer han hit?" och mamma sa nej. Blev lite misstänksam, eftersom pappa själv sagt att han skulle hit. Bad att få prata med mami och frågade henne om hon var säker på att pappa inte skulle komma, han hade ju själv sagt att han skulle.
- Nej det har han inte, sa mamma irriterat (stackarn är sönderstressad och utarbetad, blir därför sur ganska snabbt)
- Jo, han har sagt att han ska komma till Rossö.
- Men det var ju inte det jag och morfar pratade om, vi pratade om begravningen, sa då mamma ännu surare.
-Nej, det var det inte alls, morfar sa... osv (ni fattar grejen.)
Men, back to the topic, jag trodde att sommaren skulle kännas annorlunda.
Just nu känns det som att jag är halvvägs in i oktober, bara för att jag har pluggat så mycket (har i och för sig gett resultat), men samtidigt går jag omkring och undrar vart sommaren tog vägen. Nästan
hela juli har gått åt till mattepluggandet.
Får kortslutning i hjärnan snart.
Jag trodde inte att jag skulle bli så trött av pluggandet,
jag trodde att det skulle vara mera sol (det har regnat som om det vore höst)
och jag trodde att jag skulle umgås mer med mina släktingar,
som också befinner sig på denna vackra ö.
Jag trodde också att jag skulle segla mer, orka springa mer,
att trosorna jag packade skulle räcka (blir tvungen att tvätta nu),
att jag skulle vara gladare över att jag är så ambitiös, duktig och bra som jag faktiskt är,
men i dag känns allt bara jättejobbigt.
Men, jag får lön för mödan sen, läkare tjänar ju faktiskt jättebra! Så det är inte bara ett intressant yrke, utan också ett lönsamt yrke!
Klarar jag den här sista veckan, pluggar och tränar ordentligt, så kommer det att kännas mycket bättre efteråt än om jag bara satt här och tyckte att allt var öken och inte fick något gjort. Fan, nu har jag bestämt mig för att jag ska fixa det här, och då ska jag det! Jag ska inte låta tristess hindra mig från att nå mina mål!
Basta!
Mighty Sweden
det här skulle ha publicerats för tyyyyp tre veckor sen, dvs efter att jag kom hem från landslagslägret.
God my oh. Oh my god. Hela kroppen har lagt av, ligger slapp som en bortslängd trasa på sängen och nästan-sover. Anledningen till denna fysiska kolapps är att jag är nyligen hemkommen från landslagsläger. Indeed, landslagsläger. Jag spelar i svenska amerikanska fotbollslandslag, det är faktiskt lite häftigt :)
Fast egentligen inte, eftersom damlandslaget bara är knappt två år gammalt har förbundet satsat på utveckling istället för prestation, så dom har tagit med alla som vill vara med. Men våren 2010 blir det annat, då är det tänkt att vi ska börja prestera. Najs, säger jag. Mer motivation to hit the gym :) Jag är ju så lat när det gäller gymmandet, jag har fortfarande inte tagit mitt intrudoktionspass... hmm...ändring på det snarast!!! Tanken är att jag ska klara MAQen och kunna ta min kroppsvikt i benböj, bänkpress och frivändning innan VM nästa sommar. Det vill säga perfekt med tid för att åtgärda mina pinsamma biceps och magmuskler :P USCH, nu kom jag på att det kommer att kräva massor av mig inför tvåan, nu när jag byter linje och allt! Jag kommer att behöva planera minsta detalj!!! Lika bra att jag planerar mitt liv nu, alltså...
SMM vs DIFAF -> chillkväll
Igår bevisade regerande Sverigemästarna aka Stockholm Meanmachines att dom är bäst mot nykomlingarna från Djurgården. Vad talar jag om för något? Amerikansk Fotboll så klart!!!
Underbar match med underbara mäninskor och underbara mål! 21-6 blev resultatet, vilket för vår del betyder 3 TDs och 3 extrapoäng. Stackars Dif fick bara en TD, hihi!
Underbar match med underbara mäninskor och underbara mål! 21-6 blev resultatet, vilket för vår del betyder 3 TDs och 3 extrapoäng. Stackars Dif fick bara en TD, hihi!
Efter matchen var jag bjuden till pojkarna Alméns grillfest borta i herrängen (herregud vad lång tid det tog att åka dit!!!), vilket blev en extremt lyckad chillkväll med film!
Jag kom ju lite sent pga avståndet (kom ca 22.40) så folk hade redan hunnit börja gå när jag kom, men jag träffade en gammal skolkompis (som också är bekant med alménarna, världen är bra liten) och lite andra sköna folks :)
Till sist var det bara jag, de inneboende och en till kille kvar, så vi bestämde oss för att se på film.
Godingen "Mr & Mrs Smith" letades fram ur gömmorna och vi njöt av repliker som "Baby, are you still alive?" och
"Honey, your'e overreacting!" (då efter att brad hade skjutit mot angelina).
Den filmen kommer ALDRIG att bli passé!!!
På morgonen diskuterade jag och Philip Michael Jacksson
(r.i.p.)
och förundrades av hans musikgeni och äcklades av hans person.
Det är verkligen sjukt att en sån störd människa har blivit en sådan ikon!!!
Fast å andra sidan, Hitler lyckades ju...
Do rest in peace, MJ, even though I couldn't stand the thought of being near you...
//
somarrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr!
Sommar, sol.....UNDERBART!!! Allt är så jävla bra just nu, vill stanna tiden och bara njuta :) men dte gör jag ju i alla fall, så det kanske inte behövs...nu blev det förvirrat, min hjärna jobbar inte på sommaren, hehe...
xoxo// summersara
två veckor senare...
...har jag fixat ALLT som behövs för att byta till natur! (nästan)
...har det skitit sig TOTALT på kärleksfronten! (men hey, man har ju hela sommaren)
...har jag och amanda gjort ett EXTREMT bra franska projekt som, om allt går bra, ska läggas ut på hemsidan (yessss)
...har jag upptäckt och hittat flera underbara vänner i min närhet!´
...har jag haft GRYMT kul på Jades studentmottagning! (strawberry/lime@l'angelo)
...ja...Det är det som har hänt mig, kortfattat och odetaljerat. Blä, den andra punkten sved lite, men wtf, man kan ju inte ge sig in på något man är extremt osäker på samtidigt som man tvivlar på att man faktiskt gillar personen så mycket som man skulle vilja tro. Eller??
xoxo
//doubting girl
(btw, säsångsavslutningen av Gossip G var underbar!!! men jag ÄR avundsjuk på Blair, vill också ha en heting som Chuck)
...har det skitit sig TOTALT på kärleksfronten! (men hey, man har ju hela sommaren)
...har jag och amanda gjort ett EXTREMT bra franska projekt som, om allt går bra, ska läggas ut på hemsidan (yessss)
...har jag upptäckt och hittat flera underbara vänner i min närhet!´
...har jag haft GRYMT kul på Jades studentmottagning! (strawberry/lime@l'angelo)
...ja...Det är det som har hänt mig, kortfattat och odetaljerat. Blä, den andra punkten sved lite, men wtf, man kan ju inte ge sig in på något man är extremt osäker på samtidigt som man tvivlar på att man faktiskt gillar personen så mycket som man skulle vilja tro. Eller??
xoxo
//doubting girl
(btw, säsångsavslutningen av Gossip G var underbar!!! men jag ÄR avundsjuk på Blair, vill också ha en heting som Chuck)
greys ffs
Grande finale. Akut kejsarsnitt efter ca 24 timmars førlossning. Mamman fick feber, barnet fick feber, gud vet vad som gick fel. Pløtsligt befann vi oss i operationssalen och førlossningskirurgen ropade till alla, la ett snyggt snitt øver den nu søvda mammans mage och sen børjade han slita i snittet som en galning før att så snabbt som møjligt få ut bebisen, som høll på att førsmækta av syrebrist. Næmnde jag att de blivande førældrarna var lettiska och inte kunde ett ord norska? Så stod jag dær och ventilerade mamman, bebisen kom, rød och skrynklig och skrikandes. Maxade moderskænslor sæger jag bara! Shit. Nu ska jag hem till mormor och æta rækor med aioli. Mums!!! Førtjænar det, har ju trots allt jobbat sen åtta :)
PUSS!!!
and I shall be back
Sorg. Min sista dag hær på sykehuset i Helgeland i Norge. Sorg.
Den hær vistelsen blev seriøst en vændpunkt i hela mitt framtidstænk! Jag har bestæmt mig (har aldrig varit mer bestæmd) att jag ska bli plastikkirurg/barnmorska. Det kanske låter extremt awkard, man brukar ju inte koppla ihop plastikirurgi med gynekologi, men nu ær det faktiskt så hær att om jag blir plastikirurg kan jag åka till drabbade områden i Afrika och Asien och lappa ihop kønsstympade tjejer. Och blir jag barnmorska kan jag hjælpa dom att slippa infektioner nær barn ær på g. Och blir jag lækare i allnmænhet kan jag hjælpa alla! har redan ræknat ut att om jag jobbar på ett vanligt sjukhus i Norge, Sverige eller vilket annat riktland som helst och får fart på cashflowet, kan jag vara i ett sånt hær u-land drygt en månad varje år och hjælpa! Jag tror aldrig jag har kænnt mig så engagerad, jag tænker fan i mig gå medi amnesty, gå med i lækare utan grænser, røda korset... You name it! Det finns så jævla mycket man kan gøra, det gæller bara att komma på det! (vilket jag har nyss gjorde)
Så, nu har typ jag typ planerat mitt liv. Kænns rætt okej, faktiskt :)
Lot's of norweigan love!!!
Sapa
Den hær vistelsen blev seriøst en vændpunkt i hela mitt framtidstænk! Jag har bestæmt mig (har aldrig varit mer bestæmd) att jag ska bli plastikkirurg/barnmorska. Det kanske låter extremt awkard, man brukar ju inte koppla ihop plastikirurgi med gynekologi, men nu ær det faktiskt så hær att om jag blir plastikirurg kan jag åka till drabbade områden i Afrika och Asien och lappa ihop kønsstympade tjejer. Och blir jag barnmorska kan jag hjælpa dom att slippa infektioner nær barn ær på g. Och blir jag lækare i allnmænhet kan jag hjælpa alla! har redan ræknat ut att om jag jobbar på ett vanligt sjukhus i Norge, Sverige eller vilket annat riktland som helst och får fart på cashflowet, kan jag vara i ett sånt hær u-land drygt en månad varje år och hjælpa! Jag tror aldrig jag har kænnt mig så engagerad, jag tænker fan i mig gå medi amnesty, gå med i lækare utan grænser, røda korset... You name it! Det finns så jævla mycket man kan gøra, det gæller bara att komma på det! (vilket jag har nyss gjorde)
Så, nu har typ jag typ planerat mitt liv. Kænns rætt okej, faktiskt :)
Lot's of norweigan love!!!
Sapa
Puste dypt og slappe!!
Shit, omg, jag ska (kanske) få vara med på en riktig førlossning!! Kejsarsnitt ær en sak (vældigt coolt med kirurgi), men att klæmma ut en unge på naturlig væg, det ær fan i mig en bedrift!!!
Simma lungt, men om nån korkad mænniska skulle drunkna vet ni att jag kan intubera i alla fall ;)
<33333333333333333333333333
Simma lungt, men om nån korkad mænniska skulle drunkna vet ni att jag kan intubera i alla fall ;)
<33333333333333333333333333
Grey's 4 real vol. 2
Herregud. HERREGUD! Jag har precis fått bevittna livets under i form av ett kejsarsnitt. Så jævla amazing!!! I børjan så sjønk blodtrycket till under 70, så dom fick ge den blivande mamman något blodtryckshøjande medel, efter det så gick allting jættebra.
Jag ska byta till natur. Jag ska læsa medecin. jag ska bli kirurg med inrikting på førlossningar/gynekologi. Så JÆVLA hæftigt!
//Sara
Grey's 4 real
Oh. My. GOD!!!! Om en halvtimme ska jag scrubba in och bevittna riktig TITTHÅLSKIRURGI!!!! Idag ær det førsta dagen av fem på på ett sjukhus nånstans i norra Norge (dærav alla ø och æ)
Måste førbereda mig mentalt på det hær, kan inte riiiiktigt ta in att JAG, outbildad samhællare, ska vara med!!! Antingen kommer den hær veckan gøra mig fast besluten om att bli lækare, eller så kommer jag att bli totalt avskræckt. Hmmm...
Dr. Hunt in action
Måste førbereda mig mentalt på det hær, kan inte riiiiktigt ta in att JAG, outbildad samhællare, ska vara med!!! Antingen kommer den hær veckan gøra mig fast besluten om att bli lækare, eller så kommer jag att bli totalt avskræckt. Hmmm...
Dr. Hunt in action
Ska man våga sig på ett inlägg...?
Men hjälp, herrgud, jösses Amalia! Det slog mig att om fler än mina närmsta förtrogna läser denna dag(hrm)bok, så kan jag ju inte skriva vad som helst! Hujeda mig alltså, vad ska jag ta mig till? Nej, skämt åsido så känns det inte som om jag behöver dölja något i skrivande stund, så det fixar sig nog ändå =)
Nu blir jag lite irriterad, för jag kan inte få bort kursiv-inställningen!!! Så går det när man inte har någon koll på sina fingrar, som jag.
Egentligen skriver jag det här inlägget bara för att Bofi ska ha något att göra :P (eftersom jag vet att du älskar p-smileys), men jag skriver gärna ett inlägg åt min bf :P (där har du en till <3)
PUSSAROCHKRAMAR!!!!
Nu blir jag lite irriterad, för jag kan inte få bort kursiv-inställningen!!! Så går det när man inte har någon koll på sina fingrar, som jag.
Egentligen skriver jag det här inlägget bara för att Bofi ska ha något att göra :P (eftersom jag vet att du älskar p-smileys), men jag skriver gärna ett inlägg åt min bf :P (där har du en till <3)
PUSSAROCHKRAMAR!!!!
It's alive!!!
OMFG, någon läser faktiskt min blogg! Inte för att den inte är intressant, utan för att typ ingen känner till den :P
Mitt liv de senaste fem dagarna har antagligen varit de bästa i mitt liv. Faktiskt! I lördags träffade jag Boffi, vi gymmade och var väldigt duktiga. Efteråt tog vi oss en välförtjänt lunch och diskuterade livet. Senare den dagen åkte jag ut till Tyresö för att se matchen mellan SMM och TRC. Tyvärr vann de senare, men jag vann något annat... På vägen hem från matchen hade jag sällskap av en söt typ som lånat mig sin tröja under matchen. Han spelade, så han hade ju ändå ingen nytta av den. Lite senare hade han tagit reda på mitt nummer och sen var "grejen" igång :)
Så idag sitter jag här upp över öronen kär och bara ler åt allting.
KÄRLEK TILL ER ALLA!!!
